Storhelger och högtider är pest

Känns inte som om man hör hemma nånstans... Mamma saknas i mitt hjärta..
Visst är vi och firar hemma hos pappa, men jag känner mig inte som om jag hör till familjen.
Det är liksom två döttrar och en son med familj och sen kommer jag med mina barn..
Går liksom inte att slappna av och prata fritt där, måste vakta min tunga så jag inte säger något som kan misstolkas eller göra någon sur.
Allt ska vara perfekt och ingen får tycka annorlunda.. Allt ska stå på sin plats och allt ska göras i rätt ordning..
Åh vad jag saknar mina vänner som man kan slappna av med vid dessa "tillställningar"...
Hoppas att jag nångång kommer att känna mig som en i familjen nånstans.. saknar den känslan..
Men det gör riktigt gott i själen iaf när ens vänner ber en att komma ner med barnen och umgås en hel helg i deras hem.. då känner man att man är uppskattad som vän iaf!
Och så har jag ju "adopterat" ett gäng underbara systrar och hos dem känner jag mig alltid hemma!!